När man
är i djupet är det svårt att formulera egna
ord och tankar....
" Genom Stillhet och
förtröstan bli ni starka "
(Jes.30:15)
Tillsammans med dig, Herre,
vågar jag gå i mörkret,
vågar jag leva i otrygghet och ovisshet,
vågar jag handla mot allt mänskligt förnuft.
Jag tacker dig,
för att du är hos mig varje stund.
Du känner mig helt.
Du känner min otrygghet, min
misstro.
Du vet, att jag inte av mig själv
kan följa din viljas väg.
Du vet, att jag behöver dig.
Tack för att du omsluter mig med din kärlek,
din förlåtelse, din kraft,
som ger mig mod, att med glädje gå,
dit du vill.
Tack för att jag får vara som barn inför dig,
för att jag får lita på dig,
överlåta mig åt dig,
så att du kan handla med mig, som du vill.
Ske din vilja i mitt liv, o Herre.
|
Herre -
ibland tycks mitt inre vara en enda tom öken.
Min tanke och mina känslor fungerar inte.
Ditt ord säger mig ingenting.
Be kan jag inte.
Ibland tvivlar jag till och med på
att du finns.
Här är jag nu med min tomhet,
min torka, mina tvivel.
Jag lämnar alltsammans i dina händer,
så att jag kan bli öppen för din närvaro.
Tack för att du aldrig tröttnar på mig
utan ständigt vill komma till mig.
Det gör egentligen ingenting,
att jag tycker, att jag är misslyckad.
Du har ju sagt,
att du skall fullborda ditt verk i mig.
Hjälp mig att lita på det löftet. |
Sinnesrobönen
Gud, ge mig sinnesro
att acceptera
det jag inte kan förändra,
mod, att förändra det jag kan
och förstånd, att inse skillnaden.
|
